|
Nar Alvadrottningen Krons
Vid mosslaggan blot och lomsk
En margfalsfärgad dimma
Älvakungens här, så dromsk
I underskon dansk
Dannejungfruars stilla gång
I gåtfullt skimmer glimma
Jordens puls, en kroningssång
Forkunnas av månglans
I det guldvingade bivist
En kringljungad gudinna
Vandrande i leden sist
Blott skuggorna ser
Uti de blidaste ogenpar
Norrskenslågor brinna
Med sidenrost och stämma klar
Natursång hon ger
Och när nyfmer sin drottning i daggskrud klätt
Invid solvridna torrfuror knotiga skellett
Nu alverna omsvärmar henne tätt
Men de äro blott synliga for hedning och vätt
En ceremoni hålls vid bäckens rand
Ljungdoft när vart sinne
Till kungsätet hon ger sin hand
Under gycklande stjärnljus
De ädla väsen med nattens kraft
I det spindelvävda linne
Dricker daggdroppars näringssaft
I foreningens rus
Och när nyfmer sin drottning i daggskrud klätt
Invid solvridna torrfuror knotiga skellett
Nu alverna omsvärmar henne tätt
Men de äro blott synliga for hedning och vätt
|
